
Idag har morfar begravts. Det var en fin begravning, precis som han hade velat ha den. En massa blommor, mest rosor som han tyckte om. Eftersom jag tog farväl av morfar ordentligt när han gick bort för ett par veckor sedan var det värsta redan över för mig. Det här var mer en fin minnesstund och jag satt mest och tänkte på alla bra stunder jag har haft ihop med honom, från när jag var liten och fram tills idag. Alla undrade säkert varför jag log när de grät, men jag ville inte gå därifrån och vara ledsen. Jag vet att han har det bra nu och att han levde ett långt och rikt liv. Han är någonstans där uppe nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar